Om författaren
Jag är en bokskrivande journalist, född 1938 och bosatt med min familj i Stockholm. Som de flesta andra frilansskribenter har jag prövat på många olika projekt. Jag har skrivit för radio- och tv-teater, för en statlig miljöutredning om forskning och miljöfrågor, bevakat film och teater och under en tioårsperiod också jobbat som pressekreterare vid Byggforskningsrådet. Under 1983 gav jag ut boken ”Blylarmet”, som är en miljöpolitisk studie av hur det svenska vetenskapssamhället hanterat en mycket inflammerad miljödebatt, nämligen den som handlar om stigande blyhalter i vår miljö och riskerna för våra barn. En uppdaterad version av ’Blylarmet’ finns fritt nerladdningsbar här.
Även den boken väckte en hel del vredgade reaktioner, inte minst från motorjournalister, industriföreträdare och yrkesmedicinare. Att boken senare kom att användas som kurslitteratur på universitetsnivå och refererades i högskoleprovet 1998 får tas som en senkommen bekräftelse på att slutsatserna i den klarade sig rätt bra genom kritiken.
Det var egentligen ”Blylarmet”, som väckte mitt intresse för mediefrågor. Journalister brukar inte gilla att bli beskrivna som makthavare, men makt över opinionen är en högst reell makt och det är den som journalister ibland missbrukar. I ”Blylarmet” fanns det anledning att studera motorjournalister, som gick bilindustrins och oljebolagens ärenden. I ”Döden är en man” blev uppgiften att se hur dagspressjournalister och kulturskribenter agerade i ett enskilt rättsfall, där politiska opinioner drev ett vacklande rättssystem framför sig på vägen mot total kollaps.
Hade det funnits fler journalister med omdöme, civilkurage och publicistisk integritet än det fåtal som faktiskt fanns, så hade rättsskandalen med de två läkarna aldrig inträffat. Så stark är mediernas makt i vårt samhälle. Nu kom i stället medierna att stötta just de krafter, som fick till stånd ett justitiemord. Och samma journalister och samma redaktioner som blundade för rättsrötan i styckmålet mobiliserade på nytt, när min bok om fallet publicerades första gången 1999.
Jag hoppas att den här webbplatsen kan väcka ditt intresse för rättsfallet. Avsikten har varit att förmedla en kunskap om fakta i målet, som många massmediaredaktioner idag förbigår med tystnad. I da Costafallet har tre personer utsatts för ett juridiskt övergrepp. Den döda kvinnan ägnades inte en professionell polisutredning, som ledde till att den som styckat hennes kropp och kanske också vållat hennes död kunde gripas och lagföras. De två läkarna fick sina liv förstörda av polisskvaller förmedlat till journalister, av okvalificerade sakkunnigutlåtanden och opinionskänsliga domstolar. Det var i medierna, som de två läkarna fick sin verkliga dom. Och det är bara genom medierna, som de kan få upprättelse. En bearbetad och uppdaterad version av boken, denna gång i pocketupplaga, utgavs 2008.
Per Lindeberg
