Anmälan till Granskningsnämnden för radio och TV

Till Granskningsnämnden för Radio och TV

2002-07-11

Anmälan mot ”Uppdrag granskning” i TV 1 den 4 juni 2002

I rubricerade program fortsätter Lars Borgnäs utveckla sina intressanta teorier om att den bland allmänheten kände ”obducenten” skulle vara en seriemördare som tagit livet av minst tre prostituerade kvinnor. En är den mycket omskrivna Catrine da Costa som figurerat i styckmordsprocesserna. I ett tidigare program har Borgnäs framfört teorin att ”obducenten” mördat sin hustru Anne-Catherine (efternamnet); programmet är anmält.

Rubricerade program var ruskigt. En vän som sett även det till Granskningsnämnden anmälda Uppdrag gransknings ”hustrumördarprogram” den 9 april 2002, skrev efteråt till mej bland annat ”Karln hennes åkte ju ut med en annan tjej och sedan kom tillbaka till henne osv. Precis som att han först fått i henne tabletterna och nu vänta att hon skulle kola av, och sedan satte han henne i snaran. Han är ju också inblandad i de tre kvinnorna, prostituerade som blivit mördade. Han var ju med där också. Ruskigt är det”.

Javisst är det ruggigt, särskilt när det i programmet visas hemska bilder om att ”obducenten” Teet (efternamnet) i bilens handskfack haft en bild av Yngsjömörderskan. Vad ska vi tittare tro om detta? Vilken normalt funtad människa har såna bilder? Och namnen på de mördade, nästan samma som massmördaren Jack the Rippers offer!!! Han är nog en mördare ändå, den där obducenten, trots att tingsrätten efter två rättegångar friat honom från denna anklagelse. Ungefär så går självklart tittarnas funderingar.

Jag vill att Granskningsnämnden nu undersöker om rubricerade program brutit mot kraven på saklighet och opartiskhet som gäller för Sveriges Television med hänvisning till nedanstående vad gäller den nämnda bilden av Yngsjömörderskan: Den bild som (Teet) hade i handskfacket är rättshistoriskt intressant och inte mer pervers eller konstig än att författaren Hanna Olsson har den i sin bok ”Skulden” som handlar om Yngsjömordet.

I TV-programmet plockas in en otäck närbild på en vaxdocka med sönderskuret ansikte (finns på polismuseet/polisarkivet). Bilan tog snett så mörderskan Anna Månsdotters ansikte vanställdes. På detta sätt laddar programmakarna upp den okontroversiella första bilden som låg i handskfacket, med ett kusligt innehåll i bilden från polismuseet. Därpå får rättspsykiatern i England ”förklara” för de uppskakade tittarna att det är mycket graverande att en man har en sådan bild i sin bil, värre än om han haft den på sitt nattygsbord. Psykiaterns slutsats blir att mannen ifråga (alltså obducenten) är våldsbenägen mot kvinnor.

Nu frågar ni er på Granskningsnämnden förstås varför Teet (efternamnet) hade bilden i handskfacket. År 1984 fanns ett arkivutrymme på rättsläkarstationen där han arbetade. Utrymmet skulle städas ur och en del äldre handlingar skulle kastas. Oreda rådde i arkivet, vilket andra anställda på platsen bekräftar. Fotot på Yngsjömörderskan hittade (Teet) i arkivet och plockade med sig. Han räknade med att fotot annars skulle kastas. Hans avsikt var att ta hem det till sin samling av rättsmedicinska prylar, men innan han kom ihåg att städa ur handskfacket så greps han av polisen.

När jag fått denna förklaring till hur bilden hamnat i handskfacket blev jag rent ut sagt förbannad och kände mig lurad och bedragen av SVT. Om Granskningsnämnden tycker det är okej att SVT med en ”lämplig” bild av Yngsjömörderskan ytterligare svärtar ner en av allmänheten känd obducent som en ovanligt läbbig individ och presumtiv mördare, ja då har åtminstone jag tappat tilliten till att objektivitet måste prägla de granskande programmen i SVT. Det heter att alla är oskyldiga tills de dömts och här har ingen domstolsdom fallit, men folkets dom är i princip redan klar, det har SVT medverkat till.

Jag vill att Granskningsnämnden tar ställning till om det är fair play mot tittarna att vad gäller avsnittet om bildfyndet i handskfacket fejka en bild av Yngsjömörderskan och därmed undanhålla förklaringar som är relevanta för tittarnas möjligheter att själva skapa sig en uppfattning i skuldfrågan. Här har, menar jag, ett medvetet åsiktsstyrande skett från programmakarnas sida, vilket är partiskt.

Hälsningar

Eva Andersson
(adress och telefon)

[ Eva Andersson är lokalredaktör vid Hudiksvalls Tidning med drygt tjugoårig erfarenhet som polis- och tingsreporter ]