Mats Johansson, SvD, 30/10 2003
Vem mördade Catrine da Costa?
Den snart tjugoåriga kriminalgåtan lever vidare i form av ännu en resningsansökan till Regeringsrätten från de två läkare som av kammarrätten 1991 fråntogs legitimationerna, trots att de hade friats för mord i både tingsrätt och hovrätt. Denna gång är det juristprofessorn Anders Agell vid Uppsala universitet som har tagit sig an fallet, två år efter att en första ansökan om återlegitimering avslagits.
Efter en genomgång av bevisningen i nytt ljus liknar Agell läget vid stämningen i en roman av Kafka. Särskilt anmärkningsvärda ter sig hans kompletteringar av den kritiska granskning av polisens utredningsmaterial som utförts av Per Lindeberg i Döden är en man (1999). Framför allt gäller det vittnesiakttagelser och konfrontationer där rättsregler sattes ur spel. Ett utpekande kallar Agell ”förfalskning”. Över huvud taget ges bilden av en räcka händelser och omständigheter som i en fiction skulle avfärdas av läsarna som orealistiska.
Med sin framställning hoppas han bidra till
att Regeringsrätten, efter Socialstyrelsens hörande, ”skriver första akten i rättssamhällets uppvaknande och inte sista akten av en rättsskandal”. Det är en djärv förhoppning, med tanke på all prestige som investerats av dem som tidigare uttalat sig mot männen eller fattat beslut om att beröva dem deras yrken. Inklusive den självutnämnda feministdomstolen som ”vet” att männen är skyldiga.
Mats Johansson