Om ”Döden är en man”
Per Lindebergs granskning av da Costafallet blev en av de senaste decenniernas mest uppmärksammade svenska böcker, flerfaldigt prisbelönad, omdiskuterad och kontroversiell. Den handlar om mordgåtan, som engagerade ett helt land. Om mediehets och moralisk panik och om ett rättssystem som sviktade under trycket av politiska opinioner.
Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar inför ögonen på ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget framgångsrikt skyddar sina egna. Den svenska rättvisan gjorde skillnad mellan män som tillhör överklassen och utsatta kvinnor på samhällets botten.
I den uppdaterade utgåvan av Döden är en man granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet.
Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen.
Sagt om den första versionen av “Döden är en man” (1999)
Svenska Deckarakademins pris för Bästa Faktabok år 1999
Grävande Journalisters Guldspade år 2000
Guldpennan år 2000
Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med.
Jan Guillou i Aftonbladet
…en svår och grannlaga uppgift… Han har enligt min mening löst den med all den finkänslighet som tragedierna påkallar, men också med den omutlighet som krävs om ett nytt ingrepp skall kunna löna sig. Och han har utfört en anmärkningsvärd forskningsbragd. Boken är därtill briljant skriven.
Knut Ahnlund i Svenska Dagbladet
…en beundransvärd bok… Mig har Lindeberg övertygat om att ett justitiemord begåtts…
Per Olov Enquist i Expressen
En av de mest skakande böcker jag läst på länge. Jag har sträckläst den… Den är en utmaning helt enkelt för dem som vill förstå någonting av det samhälle som vi lever i… Han skriver på ett sådant skoningslöst faktaspäckat vis att man blir helt skakad. Allt det man ´visste´ faller ihop som ett korthus… Det är väldigt spännande läsning.
Lena Birgersdotter i TV2
…ensidig, högröstad och utlämnande journalistik… Han frossar i ovidkommade detaljer och lämnar ut både de döda och de levande… Uppgifterna är totalt irrelevanta… svepande misstänkliggörande och rena spekulationer. Ja, ibland kan Lindeberg inte avhålla sig från rena tarvligheter… gränsar till rent förtal…missat chansen att sakligt och nyanserat diskutera rättssäkerhet och medieetik…
Jesús Alcalá i Dagens Nyheter
En förfärligt bra och gedigen redogörelse för allt som hände i det här målet och runtomkring målet också…
Förre chefsåklagaren Anders Helin i Rapport
Han skildrar skeendet med förståelse för vad som är rättsligt relevant… Vi vill med det här inlägget nominera honom till Advokatsamfundets journalistpris.
Advokaterna Mats Björkenfeldt och Ingemar Folke i Advokaten
…det är en fascinerande, beundransvärt klar och opartisk framställning Lindeberg presterat. Den väcker många frågor, men skriver inte läsaren svaret på näsan… Var och en som intresserar sig för verklighetens kriminalfall bör läsa den.
Förre nämndemannen i styckmålet John-Henri Holmberg i Sydsvenskan
…den är spännande som en thriller… möjlighetenfinns att deär oskyldiga offer för en obehaglig suggestionsprocess, där medierna spelat en central roll. Efter att ha läst Lindebergs bok tror jag att det är så.
Ernst Klein i Östgöta Correspondenten
